Adressverifieringstjänst (AVS): Vad det är och hur det fungerar -

Adressverifieringstjänst, ofta förkortat AVS, är en viktig säkerhetsfunktion för företag som accepterar kredit- eller betalkortsbetalningar, särskilt vid onlineköp och andra kort-utan-kort-transaktioner. Tjänsten bidrar till att minska risken för kortbedrägerier genom att matcha den fakturaadress som anges av kunden med den adress som finns registrerad hos kortutgivaren. I denna artikel går vi igenom hur AVS fungerar, varför det är viktigt för företag, samt ger praktiska tips på hur man kan använda det för att minska risken för bedrägerier.

Vad är AVS?

Adressverifieringstjänst (Address Verification Service) är ett bedrägeribekämpningsverktyg som används för att kontrollera om den adress som en kund anger vid en korttransaktion överensstämmer med den adress som kortutgivaren har på fil för kortinnehavaren. Denna kontroll sker i realtid under betalningsprocessen, särskilt vid kort-utan-kort-transaktioner, som är vanliga vid e-handel.

AVS används främst i USA, Kanada och Storbritannien men är också en del av säkerhetslösningar för internationella betalningar. Genom att lägga till ett extra lager av verifiering minskar risken för att en obehörig person använder ett stulet kort.

Så fungerar adressverifieringstjänst (AVS)

När en kund genomför en betalning online och anger sitt kortnummer och fakturaadress, skickas denna information till betalningsprocessorn. Under den här processen kontaktar betalningsprocessorn kortutgivaren (banken) för att få tillstånd att genomföra köpet. Under denna kommunikation kontrolleras följande faktorer:

Kortets giltighet: Att kortet är aktivt och inte har spärrats.
Tillgängliga medel: Att det finns tillräckligt med pengar eller kredit för att täcka betalningen.
CVV-koden: Kortets säkerhetskod (den tre- eller fyrsiffriga koden som finns på baksidan av kortet).
Adressverifiering: Att fakturaadressen som kunden anger matchar den adress som finns registrerad hos kortutgivaren.

Resultatet av adressverifieringen meddelas till handlaren genom en kod, kallad AVS-kod, som indikerar om informationen stämmer överens eller inte.

Vad är en AVS-mismatch?

En AVS-mismatch inträffar när fakturaadressen som angetts vid köpet inte matchar den adress som kortutgivaren har registrerat för kortinnehavaren. Detta kan leda till att transaktionen nekas, även om kortinnehavaren är legitim. Vanliga orsaker till en mismatch kan vara att kunden nyligen har flyttat och inte uppdaterat sin adressinformation hos sin bank, eller att ett stavfel har gjorts vid inmatningen.

AVS-koder: Vad de betyder

Efter att kortutgivaren har verifierat adressen, skickas en AVS-kod tillbaka till handlaren. Koden hjälper handlaren att fatta beslut om transaktionen ska godkännas eller nekas. Här är några vanliga AVS-koder och vad de betyder:

Y: Både gatuadress och postnummer matchar.
A: Gatuadressen matchar, men postnumret gör det inte.
Z: Postnumret matchar, men gatuadressen gör det inte.
N: Varken adress eller postnummer matchar.
R: Systemet är inte tillgängligt, försök igen.
U: Adressinformationen är inte tillgänglig.

Handlare kan sedan använda dessa koder för att bedöma om de ska godkänna, granska eller avbryta transaktionen.

Fördelar med att använda AVS för företag

Att använda AVS kan hjälpa företag att effektivt minska bedrägerier och skydda sina intäkter. Här är några av de viktigaste fördelarna med att använda adressverifiering:

Minskade bedrägerier: Genom att kontrollera adressinformation i realtid kan obehöriga transaktioner identifieras och stoppas innan de godkänns.
Färre chargebacks: Chargebacks, där en kund bestrider en transaktion, är kostsamma för företag. Genom att använda AVS kan företag undvika falska transaktioner som senare leder till chargebacks.
Förbättrad kundupplevelse: Genom att använda AVS kan företag snabbare godkänna legitima transaktioner och därmed förbättra kundupplevelsen.

Begränsningar med AVS

Trots att AVS är ett effektivt verktyg för att minska bedrägerier, är det inte ett perfekt system. Här är några av dess begränsningar:

Felaktiga avslag: Legitima kunder kan få sina transaktioner nekade om deras fakturaadress inte stämmer överens med den information som kortutgivaren har, till exempel om de nyligen har flyttat.
Internationella transaktioner: AVS är mest effektivt i länder som stöder tjänsten, såsom USA, Kanada och Storbritannien. Vid internationella transaktioner kan AVS vara mindre pålitligt.

Hur företag kan komma igång med AVS

Att börja använda AVS är enkelt, särskilt om ditt företag redan använder en betallösning eller betalningsgateway som stöder tjänsten. Här är några steg för att komma igång:

Kontrollera med din betalningsleverantör: Många betalningsleverantörer erbjuder AVS som en del av sitt bedrägeriskydd. Kontrollera om din nuvarande leverantör stöder tjänsten.
Anpassa ditt kassaflöde: Se till att dina kunder ombeds ange en korrekt fakturaadress när de gör köp online.
Implementera regler för AVS-koder: Bestäm hur ditt företag ska hantera olika AVS-svar. Du kan till exempel besluta att neka transaktioner där både adress och postnummer inte matchar, eller att manuellt granska dessa transaktioner.

Adressverifieringstjänst (AVS): Slutsats

Adressverifieringstjänsten (AVS) är ett kraftfullt verktyg för att skydda företag och kunder mot bedrägerier, särskilt vid onlineköp och andra kort-utan-kort-transaktioner. Genom att matcha den fakturaadress som anges vid köpet med den information som finns registrerad hos kortutgivaren, kan AVS minska risken för bedrägerier och chargebacks. Trots vissa begränsningar är AVS en viktig del av en effektiv bedrägerihanteringsstrategi.

För företag som vill skydda sina intäkter och skapa en säkrare betalningsmiljö är implementeringen av AVS ett viktigt steg i rätt riktning.

Liknande artiklar om kortsäkerhet och bedrägeriskydd

👈 Tryck här för att komma tillbaka till Säkerhet och Bedrägeriskydd.