Förstå betalningarnas kostnad i det moderna samhället
Betalningar är en grundläggande del av den dagliga ekonomiska aktiviteten, men själva processen att genomföra och ta emot betalningar innebär kostnader för samhället. I Sverige uppgick de totala samhällskostnaderna för betalningar under 2021 till 51 miljarder SEK, vilket motsvarar 0,93 % av landets BNP. Dessa kostnader består av de resurser som används för betalningar, som kunde ha använts på andra sätt. Denna studie från Riksbanken belyser viktiga fynd om betalningsmetoder, kostnadseffektivitet och framtidsutsikterna för Sveriges betalningsinfrastruktur.
Genomgång av betalningsmetoder och deras kostnader
De sociala kostnaderna för betalningar inkluderar kontanter, korttransaktioner, kreditöverföringar och autogiron. Rapporten fann betydande skillnader mellan dessa betalningsmetoder när det gäller kostnadseffektivitet.
- Kortbetalningar: Med en social styckkostnad på 4,4 SEK per transaktion är kortbetalningar (både debet- och kreditkort) bland de mest kostnadseffektiva metoderna, särskilt för betalningar i butik. Debetkort är mest kostnadseffektiva för fysiska butiksköp, med en social styckkostnad på 3,7 SEK per transaktion.
- Kontantbetalningar: Överraskande nog är kontantbetalningar den dyraste metoden med en social styckkostnad på 13,4 SEK per transaktion. Den höga kostnaden beror på den manuella hanteringen som krävs vid kontantbetalningar, samt de logistiska kostnaderna för att producera, lagra och transportera fysiska pengar.
- Swish-betalningar: Swish, Sveriges populära mobila betalningssystem, är den mest effektiva betalningsmetoden för onlineköp och person-till-person-transaktioner (P2P). Med en social styckkostnad på 2,8 SEK för P2P-betalningar framstår Swish som ett snabbt och kostnadseffektivt digitalt alternativ.
- Autogiron och kreditöverföringar: Autogiron har en social styckkostnad på 7,1 SEK per transaktion, medan kreditöverföringar ligger på cirka 9,9 SEK per transaktion. Dessa metoder är mindre effektiva jämfört med kort och Swish, särskilt vid person-till-företag-transaktioner (P2B).
Kostnadsfördelning mellan sektorer
Kostnaderna för betalningar delas inte lika mellan samhällets olika sektorer:
- Företagen står för 55 % av de totala kostnaderna, eftersom de både hanterar att ta emot betalningar och behandla transaktioner.
- Hushållen bär 20 % av de totala sociala kostnaderna, framför allt på grund av den tid som läggs på att genomföra betalningar.
- Betalningstjänstleverantörerna (PSP) täcker resterande 25 %, eftersom de tillhandahåller infrastrukturen och tjänsterna som krävs för att behandla betalningarna.
Jämförelse med Norge och historisk kontext
Sveriges betalningskostnader, mätt som en andel av BNP, är något högre än i grannlandet Norge (0,93 % i Sverige jämfört med 0,79 % i Norge). Detta trots att enhetskostnaderna för enskilda transaktioner är lägre i Sverige. Skillnaden beror på att transaktionerna sker oftare i Sverige och att man i högre utsträckning använder betalningsmetoder med högre samhällskostnad, som kreditkort.
Digitala betalningar: Nyckeln till att minska kostnaderna
En av de viktigaste insikterna från studien är att digitala betalningar konsekvent minskar de sociala kostnaderna jämfört med traditionella metoder som kontanter. Till exempel har Swish och kortbetalningar betydligt lägre kostnader än kontanttransaktioner i de flesta betalningssituationer. Detta tyder på att en ökad användning av digitala betalningsmetoder kan leda till betydande besparingar för samhället.
Framtiden för kostnadseffektiva betalningar i Sverige
Även om denna studie ger en tydlig bild av kostnaderna förknippade med betalningar i Sverige, bedömer den inte de sociala fördelarna med olika betalningsmetoder, såsom inkludering och motståndskraft. Kontanter, till exempel, är en av de minst kostnadseffektiva metoderna, men spelar ändå en viktig roll för att göra betalningsmarknaden tillgänglig för alla. När Sverige fortsätter att modernisera sin betalningsinfrastruktur blir utmaningen att balansera kostnadseffektivitet med att behålla ett inkluderande och motståndskraftigt system.
Den sociala och ekonomiska påverkan av betalningskostnader i Sverige: Slutsats
Riksbankens studie om betalningskostnader i Sverige 2021 visar på vikten av att minska manuella och kontantbaserade transaktioner för att sänka de sociala kostnaderna. Digitala betalningar, särskilt kortbetalningar och Swish, är de mest kostnadseffektiva alternativen, medan kontanttransaktioner blir allt dyrare att upprätthålla. När Sverige rör sig mot ett mer kontantlöst samhälle blir fortsatta insatser för att främja och optimera digitala betalningar avgörande för att minska kostnaderna för ekonomin som helhet.
Liknande artiklar om avgifter och finansiella villkor
- Interchange Fee – Vad det är och hur det påverkar din verksamhet
- Förseningsavgifter – Vad är det och hur undviker du dem
- Kortavgifter – Vad du behöver veta om avgifter för kreditkort och bankkort
- Vad är effektiv ränta och hur fungerar det
👈 Tryck här för att komma tillbaka till Avgifter och Finansiella villkor.